Bygden kring bergstaden Røros är känd för sitt öppna fjällandskap med stora vidder och mjuka fjäll, Rørosvidda. De tillhör inte de högsta fjällen i Norge, men de är lätta att nå och bestiga och här finns mycket vild och orörd natur och vackra utsiktsplatser.
Text: & foto: Eva Wallstam & Bo Stenson
Naturen här står i nära samklang med kulturen eftersom gruvbrytning har präglat området sedan 1600-talet.
Väster och norr om Røros domineras fjällen av skifferrika bergarter som lätt vittrar och ger upphov till en näringsrik jordmån och därmed rikligare växtlighet. Söder och öster om Røros består fjällen av kvartsrikt och näringsfattigt urberg av granit och gnejs.
Det är lätt att vandra här. Många vandringar går i det mineralrika stråk tvärs genom Rørosområdet som har den rikaste förekomsten av koppar- och krommalm i Norge. Det finns också många vandringar till toppar i fjällen runt gruvområdena.
Vi ger här några exempel på vandringar på bekvämt räckhåll från Sverige. Många fler vandringar finns i fjällen norr, väster och söder om Røros.
Vauldalshøgda – 1 103 meter
På toppen på Vauldalshögda hittar du en märklig bassäng, alltid fylld med vatten, urholkad i urberget vid själva toppröset som en naturens ”infinity pool”. Här stod vetenskapsmannen Urban Hierne i september år 1685 på sin väg till Röros och trodde att det måste finnas en underjordisk källa till bassängen, men det tror man inte längre. Förklaringen är att berget består av ögongnejs, Härjedalens landskapssten, som är mycket hård och inte släpper igenom vattnet som ligger kvar utan att avdunsta i det kyliga klimatet.
Njut där av de gränslösa vyerna mot norska fjäll och sjöar i väst och de höga svenska fjällen norrut och det mäktiga Vigelmassivet nära i söder. En simtur med fjällutsikt som fastnar i minnet!
Vandringen startar precis längs gränsen. Parkera utefter väg 84 på själva riksgränsen och följ gränsstängslet på den svenska sidan. När du når trädgränsen öppnar sig utsikten. Du går in i Norge längre upp på en gångbro över rengärdet. Vandringen är 6 km tur och retur med 260 m höjdskillnad.
Klettan – 968 meter
Klettan är ett litet fjäll med tre små toppar som ligger i det stora fjällområdet runt Røros där man brutit malm sedan 1644, med många spår av skärpningar, gruvhål i naturen. Klettans historia är förknippad med brytningen av grön serpenstinsten, en mjuk stenart som används för prydnadsföremål. Fjällhedarna är karga eftersom mineralförekomsterna gör jorden ogästvänlig för de flesta av de vanliga fjällväxterna. Det finns inte mycket renar i området, vilket innebär att mattor av vit renlav täcker stora delar av marken. Lägg märke till kontrasten mellan de karga bergstopparna och de grönskande dalarna. Naturupplevelsen är annorlunda än på den svenska sidan gränsen.
Turen är 8 km med en höjdskillnad på 150 m. Den startar vid vändplatsen 500 m före Pantslåttens gård. Dit kommer du på en avtagsväg från riksvägen till Røros, hundra meter före avtagsvägen mot Olavsgruvan.
Kvitmannen – 1 036 meter
Detta massiv, som heter Njuana baertje på norska kartor, är relativt okänt för svenskar men ger en oväntat positiv fjällupplevelse.
Du går på en läckert framdragen stig längs fjällkammen i 4 km med många små toppar att bestiga längs vägen, speciellt Storhammaren, och förbi många små tjärnar. Fjällryggens sista och högsta topp är Kvitmannen som också är turens mål.
Från toppen har du utsikt i söder mot Vigelmassivet och andra gränsfjäll. Norrut ser du de norska Skardsfjällen, det svenska Skarsfjället och sjön Rien. Bortom dem skymtar du Sylarna. Västerut i en dalgång ligger Dagvolsjøen och längre bort Aursunden.
Turen är 11 km lång och har en höjdskillnad på 350 m. Den börjar vid infarten till stugområdet Jervbekkhåmmåren, 1 km bortom Vauldalen på riksvägen.
Storwartz – 913 meter (Quintushøgda)
Denna vandring ger upplevelser av både natur och kultur, fin fjällkänsla över vidder och konkret närhet till gruvdriftens slagghögar, byggnader och andra lämningar från gruvornas guldålder. Här rekommenderas ett besök i Olavsgruvans museum och gruvgångar, där visningar erbjuds dagligen.
Brytningen av kopparmalm pågick i Rørosområdet i över trehundra år, till dess att Røros Kobberverk gick i konkurs 1977. Den äldsta gruvan, Storwartz, är medelpunkt för den så kallade Circumferensen, en cirkel med 44 km radie som innefattar hela gruvområdet och där gruvbolaget från början fick ensamrätten till gruvbrytningen. Den har nu status av UNESCO världsarv.
Sju km före Røros går vägen till Olavsgruvan upp till höger. Parkera vid museet på 796 m höjd där du kan studera kartan för vandringar i området och skanna in QR-koder för historiska fakta. Starta turen längs stigen upp utefter den gamla linbanan och ta strax till höger upp på den lilla toppen Quintushøgda. Därifrån har du en fin utsikt över Rörosviddas fjäll och sjöar och hela Storwartz gruvområde och en liten sjö. Från toppen går du ner åt norr och rundar sjön Klettjønna och passerar både den nya och den gamla Storwartsgruvan på vägen tillbaka.
Turen är lätt. Den är 6 km lång med en höjdskillnad av 120 meter.
Få flera turtips
Eva Wallstam och Bo Stenson har tidigare skrivit om vandring i Miniguiden. De är författare till boken ”Fjällvandra i Härjedalen” som beskriver ett 40-tal turer på svenska sidan gränsen och 14 turer i närliggande Norge.
I juli utkommer deras nya bok på norska ”Røros – Vandringsguide med 27 turforslag” som kommer att säljas tillsammans med ”Turkart Røros i målestokk
1:50 000”. Boken kommer bland annat att säljas i Amnéus boghandel i Røros och förhoppningsvis också i Funäsdalen.
