I huvudet på Funäsfjällens legend Christer ”Proll” Myhr

Funäsfjällen är en fantastisk plats 365 dagar om året. Det är ett område som dessutom är fullt av intressanta profiler, såväl utflyttade, inflyttade och framförallt alla de som varit bygden trogen i mer eller mindre hela livet.

Idag träffar Miniguiden en riktig legend, känd av såväl ortsbor som av många Funäsfjällsälskande turister. Nämligen John Ove Christer Myhr, mer känd som ”Proll”, framförallt av ortsbefolkningen.

Christer ”Proll” Myhr blev känd i hela Sverige när han på ren härjedalska pratade i telefonsvararen på Ramundberget för ett ett tiotal år sedan. Då ringde det massor av nyfikna människor som ville lyssna på ”Prolls” dialekt. Sällan har väl en röst i en telefonsvarare inneburit att en telefonväxel brakat samman, definitivt aldrig tidigare i Funäsfjällen.

Men du Christer, Chrille eller Proll, vad vill du nu att vi kallar dig under resten av den här intervjun?
– Kalla mig för Proll du, det är nog det namn jag får höra mest när jag är ute i svängen.

Jag kan prata svenska, men jag vill inte, det är inte heller enkelt, svenskan flyter inte för mig och vissa ord hittar jag inte, då får det härjedalska.

”Proll”

Bra, då gör vi så! Men om vi backar bandet så långt som till 1 april 1960, den dag du föddes. Kan du ta med våra läsare på din, säkert intressanta, resa fram till idag. Låt oss börja med din uppväxt. Hur såg den tiden ut, vilket drömmar hade du så tidigt i livet?
– Jag är född den första april. Första sommaren i livet bodde jag på Lookvallen i Frösjön med mamma och mormor. Vissa säger att jag definitivt är Vôllans största aprilskämt, skojar Proll.
– Smeknamnet kom till i skolan, vi hade öknamn på alla här på Vôllan. Det finns ingen förklaring, och det betyder egentligen ingenting, ler Proll lite underfundigt och fortsätter,
– Det var mycket jobb hemma på gården i unga dar. Det var slåtten och annat styr att pyssla med. Det fanns också tid för dans och sånt som hörde till, säger Proll med ett underfundigt leende.
– När jag var 16 år, efter att ha gått ut nian i gymnasiet sökte jag till Torsta och deras lantbruksskola. Jag hade ju tänkt mig att bli en riktig bonde. Men jag fick samtidigt fast jobb på Ramundberget. I mina unga ögon kändes ett fast jobb med stabil lön som ett bättre val. Det är ett val jag än idag inte ångrat för en sekund, menar Proll. Jag hann förresten med två somrar på Konrad Myhrs åkeri, första sommaren i traktorn, det andra i sopbilen.

Historieintresserad

Proll är också intresserad av historia och andra världskriget. Han har bland annat varit på Hawaii för att se Pearl Harbour och i Tyskland för att se Dachau. En annan resa, en kryssning, gick till Jamaica. Christers stora intresse för gamla tider, släktforskning och dialekt har gett honom en plats i Fornminnesföreningens styrelse. På somrarna är han även sommarvärd på Gårds- och säterarkivet i Funäsdalen, (GOSA) Vart går då nästa resa Chrille?
– Ja du, jag har sett det som behövs här i världen så nästa resa för min del blir min sista, dvs ner till begravningsplatsen här på Vôllan, bullrar Proll med sitt karakteristiska skratt och slår näven i bordet så kaffet stänker.

Nu under vinterperioden preparerar Proll slalombackarna i Ramundberget och under sommaren sköter han om golfbanan.
– På vintern är det ensamjobb i pistmaskinen och det finns tid att fundera på ômse (lite olika på härjedalska. Red. anm.). Ibland blir det en ljudbok eller småprat med någon via kommunikationsradion. På sommaren ramsar (pratar på härjedalska. Red. anm.) jag med folk på golfbanan och nere på byn, jag tycker ju om att umgås med folket. Annars blir det fiske och älgjakt för min del. Jag bor ju för sjutton mitt i ett skafferi, bullrar Proll återigen med sitt välkända skratt.

Du jobbar förmodligen hela vintern med att fixa både backar och spår, välbehövlig semester tar du då ut på sommaren?
– Nej för fan, jag tar aldrig semester på sommaren. Det gör jag på hösten. Det är mye finare då. Luften är klarare och ingen åt som vill jävlas finns i närheten, säger han och vi misstänker att han pratar om mygg och knott som kan jävlas på sommaren.

Utveckling av turism i Funäsfjällen

Nu för tiden är det knappt någon vecka utan turister i Bruksvallarna, framförallt märker Proll hur sommarperioden har ökat i omfattning.

– Ja under säsongerna, som nästan är hela året nuförtiden är det intensivt. Men utan turismen är det bara att slå igen byn. För mig är det ett måste att turismen ökar för att vi ska kunna bo kvar här.

Det har ju skett väldigt mycket i Funäsfjällen de senaste åren, så även i din by Bruksvallarna. Det har byggts som aldrig förr på bara några år, det blir mer besökare, ökad trafik, fler som flyttar in och bosätter sig här. Hur ser du på den utvecklingen och vad känner du är bra och samtidigt mindre bra?
– Det är bra att det satsas här så att vi kan ha kvar livsmedelsbutiken och skolan, utan dem dör byn. Men sen tycker jag att det är viktigt att vi behåller den unika karaktären inne i Bruksvallarna och låter nybyggarna husera i utkanterna.

För mig är det ett måste att turismen ökar för att vi ska kunna bo kvar här.

”Proll”

Du fyller 63 år om några få månader.Du verkar ju inte vara typen som lutar dig tillbaka direkt, vad har du för planer de närmaste 2-5 åren?
– Det var en jäkla bra fråga, som jag faktiskt har svar på! Jag har lovat Ramundberget att finnas kvar på lönelistan fram till 2026. Då kan jag fira 50 år på en och samma arbetsplats, det du skrockar Proll.

Precis som i tidigare nummer av Miniguiden vill vi veta veta vad du tycker är det absolut bästa med Funäsfjällen.
Så Proll, enligt din mening, vad gillar du bäst här?
– Ja det må vara naturen och folket här i kring utan nån som helst tvekan, avslutar Proll och sträcker sig efter kaffekoppen och tar en sista klunk av kokkaffet.

Miniguiden tackar för ett en trevlig pratstund. Vi passar samtidigt på att gratulera dig på 63-årsdagen den 1 april, du har nog redan tänkt ut ett aprilskämt…..