Snöskoterns historia startar på sätt och vis redan 1937 med specialbyggda översnöfordon med namnen B7 och B12. Men det är först 1959 som den första riktiga snöskotern kommer på marknaden. Man kan tryggt säga att det har hänt lite sedan dess.
Text: Michael Althin
Den första riktiga snöskotern så som vi känner den idag var den amerikanska K-60. Den var liten, lätt och smidig med sin enkla 4-taktsmotor av märket Kohler och som kunde göra lite över 40 km/h. Än idag byggs snöskotrarna på samma princip: alltså två skidor fram, motorn fram och föraren placerad ovanpå drivmattan.
Snöskoterns historia i Sverige började kring 1960-talet. Och utvecklingen av dessa maskiner har varit snabb under skoterns första 50 år.
När snöskoterkulturen började växa fram på 1970- och 80-talen var inte motorstyrkan särskilt viktig, utan det handlade mest om att kunna ta sig fram i lössnö och genom svårtillgänglig natur. Då användes skotern framför allt som en arbetsmaskin för exempelvis hemkörning av ved eller som färdmedel upp till säter eller stuga.
Men under mitten av 80-talet växte intresset för nöjesåkningen fram och då steg förstås efterfrågan på sportmaskiner med bättre motorer och större effekt.
En som varit med hela vägen från 80-talet till i dag är snöskoterhandlare Björn Olsson. Han startade Björns Motor i Tännäs 1982, i mors och fars garage, och kom senare att flytta till Funäsdalen och byta namn till Motor & Fritid.
Björn Olsson
Ålder: 66
Bor: Tännäs
Gör: Säljer motor & fritidsprodukter i Funäsfjällen
Kör helst: Skoter före bil
Favoritfika: Smörgåstårta
När såg du en snöskoter för första gången?
– Ja det var nog för drygt 60 år sedan. Jag vill minnas att jag var 4-5 år och blev redan då väldigt nyfiken på den ”mackapären”.
Varför startade du sälja just snöskotrar?
– Det bara blev så. Jag umgicks en hel del med Jan-Erik Eriksson som demonstrerade och sålde den tidens kioskvältare, Larven. Jag fick också tidigt kontakt med Isakssons Motor i Östersund som då var en stor importör av snöskotrar. Det ena ledde till det andra och helt plötsligt var jag skoterhandlare, skrattar Björn.
Beskriv den häftigaste modellen från när du började sälja skotrar?
– Finns bara ett svar på den frågan, Yamaha SRX -82. Design och motor var något vi kunde prata länge om!
Redan från första början, dvs 1982 i Tännäs, blev skoterförsäljning och den gången även båtmotorer og andra fritidsprodukter, en heltidsjobb.
Berätta lite om skoterns utveckling
– Vi kan jämföra det med bilarnas utveckling, i början mekade vi själva med verktyg ur verktygslådan, nu kopplar vi in en dator för felsökning mm.
Finns bara ett svar på den frågan, Yamaha SRX -82. Design och motor var något vi kunde prata länge om!
Häftigaste skotern i 1982 enligt Björn
Hur stor var motoreffekten när du startade vs nu?
– Den styrdes av trafikmyndigheterna som beslöt att 60 hk var den maximalt godkända effekten på den tidens snöskotrar. Idag har vi skotrar med 230-240 hk
Vad betyder skoter för dig?
– Ett snabbt och enkelt sätt att ta sig ut i naturen, det har det alltid varit.
Design och råa motorer
Nu på 2000-talet står designen på dagordningen och företagen tävlar om den fräckaste och mest uppseendeväckande designen och de råaste motorerna. En snöskoter kan kosta allt mellan 100.000 kr till 250.000 kr. Hur kan man hitta rätt modell?
– De som bor här i området och är vana skoterförare vet allt som oftast vad de vill ha och har bestämt sig redan innan de kliver in i butiken. Den ökande mängden stugägare är däremot en grupp som ofta vill ha hjälp med sitt köp. Många är ovana och vet därför inte riktigt hur deras behov ser ut, förklarar Björn.
Beskriv den häftigaste modellen du får tag på idag?
– Skidoo Summit 850 Turbo – en riktig pjäs! 230 hästar för 240.000 kr, dvs runt 1.000 kr/hästkraft…… Men kanske inget för mig, med ålderns rätt har jag vissa krav på komfort, men säkert jäkligt kul att köra
Det finns idag ca 250 000 snöskotrar och det säljs ungefär 8 000 om året. Dessa skotrar används av många; samer i sin rennäring, turistföretag, polis, kraftbolag, räddningstjänst och fjällräddningen med flera.
Men för dig och mig är nog snöskotern en maskin vi förknippar med fritiden och vårt friluftsliv. En maskin som betyder möjlighet att komma ut i naturen dit inte skidor eller andra fordon kan ta oss. För många är det också kanske det enda sättet att ta sig ut, när benen inte kan skida längre.
Skoterleder
Snöskoterleder började anläggas under 90-talet och idag finns omkring 7 000 mil sladdade, preparerade och skyltade snöskoterspår i Sverige, varav 610 i Funäsfjällen. De fem meter breda skoterleder prepareras kontinuerligt för att hålla toppklass. Mycket arbete ligger bakom dessa fantastiska leder. I tillägg finns det två offpist-områden. Lederna är tydlig skyltade för säkrare vägövergångar och ledvärdar finns alltid på plats i ledsystemet.
När började man anlägga skoterleder i Funäsfjällen och vad var drivkraften?
– Det var nog för drygt 20 år sedan när skoteråkandet blev en fritidssyssla för många, både bland ortsbefolkningen samt den ökande mängden vinterturister. Det var också nödvändigt att ”styra upp” trafiken eftersom det ibland förekom konflikter mellan t ex skoteråkare och den tidens turskidåkare.
Men Björn som säljer alla dessa skotrar, kommer han sig ut på skoterlederna ofta under säsong undrar vi.
– Ja du, det är bra fråga, men det är nog mindre än 5 gånger per säsong kan jag säga, säger han och skrattar gott.
– Men de gånger jag kommer mig ut åker jag gärna i området Bruksvallarna, Ramundberget, Tänn-
dalen och Skenören. Det är fina områden som gör sig bra utifrån en bekväm skoter-
dyna. När kroppen suktar efter något gott föreslår jag ett matstopp på Andersborg, avslutar Björn.
Skoterns dag
Snart är det Skoterns dag, den 30 oktober ska 2022 års skotrar visas fram. Då hittar du Björn på Motor & Fritid mitt i Funäsdalen tillsammans med de nya tekniska undren som fortfarande kallas – snöskoter. Sugen på skoter i vinter – kolla in Motor & Fritids hemsida – motorfritid.com
